Deprimerad eller lycklig, du väljer!

Grejen är att det som skapar all oro, det som verkligen tänjer ut all stress är ju fan mellanrummen!!
Under dagen då man inte gör något utan är bara själv och kanske sitter vid datorn som jag gör just nu så dyker alla dom där äckliga tankarna man inte vill veta av, oftast brukar det vara så att all ilska som jag har inom mig dras i samman till en stor klump och befinner sig där inombords i min ensamhet,

Mellanrummen då man inte gör något under dagen eller kanske mellanrummen då innan något ska hända så dyker alla dom där tankarna upp och man börjar känna sig lite deprimerad.
Nu har jag såklart förbättrat kontrollen över dessa problem som ligger bara där och förstör min tillvaro, jag har lärt mig hur man ska få bort dessa hemska tankar samt inte låta dom kontrollera över mig själv.

Men så som dom bara smyger sig på en och attackerar mig när jag väl är nere kan bli väldigt tufft ibland och jag börjar känna att snart så kommer det en dag då jag inte kan hålla koncentrationen längre utan bara fåt ett utbrott, precis som förr och när det väl händer så har jag ett stort problem!

Det är farligt att tänka för mycket, man borde egentligen lämna alla tankar om vad som har hänt förr till dom tankarna om vad som händer just nu.

Det som har format mig mest är all ilska som ligger hos mig, allt hat som jag har upplevt har omvandlats till kärlek för livet helt enkelt...kan vara svårt att förstå men uttrycket ''Hat ligger väldigt nära kärlek'' eller nåt sånt, har en sann effekt på oss människor.



Det jag har lärt mig med mitt liv är att:

-Inte tycka synd om mig själv längre
-Göra allt värre än vad det är just vid tillfället
-Hata mig själv
-Tänka bara negativt
-Förstöra för alla andra när det går dåligt för sig själv
-Skada mig själv

Alla dessa grejer har jag raderat bort från mitt liv..det jag gör när jag börjar närma mig tillståndet då jag verkligen känner smaken av hat så hatar jag istället själva situationen för att motivera mig att börja älska livet istället, att det inte finns någon anledning att vara sur/ledsen eftersom det finns så mycket mer att leva för..

Varför ska man hata när man kan älska
Varför ska man vara ledsen när man kan vara glad
Varför ska man tycka synd om sig själv när man kan tycka bra om sig själv


Varför, varför varför?!
Grejen är att vi betämmer över våra liv, det är vi som skapar vårt karma eftersom vi har så många val i livet men tänker mest bara på att involvera sig i dom där små sakerna som inte gör så mycket skillnad..man måste ta mer ansvar och välja rätt väg för att kunna må bra och älska livet..tänk på vad ni gör och varför.

Det är du själv som väljer hur du ska må, hur bra ditt liv ska vara och din egen framtid!

//M


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0